Jag brukar typ aldrig va den som bryr mig.. De säger alla. Och med det menar jag typ som att tar ett förhållande slut t.ex ; aaah de gör kanske fett ont men inte fan skulle jag någonsinn deppat ihop helt pga de, utan jag säger ba Tjaråå vi hörs då!
Eller om nån fuckar mig skulle jag aaaaldrig i första hand försöka lösa det, utan istället ge dom fingret o knata vidare.
- Har även fått höra att jag är beskrivningen på "Iskall"  - Vet inte hur jag ska ta till mig detta. Det är ju bara så jag fungerar liksom..
Så vad ska jag göra?? Varför detta kom på tal vet jag inte men nu gjorde det de.. Kan ha varit för att jag nu för en gångs jävla skull saknar honom och jag BRYR mig om att jag saknar honom, vilket som texten förklarar skiljer sig från mitt vanliga beteende. Kaos i mitt huvud godnatt!